OM DET HÄR RECEPTETÄngssyra håller gräddsåsen fräsch
Saumon à l’oseille bygger på kontrasten mellan fyllig fisk, krämig sås och ängssyrans tydligt friska smak. Bladen har en citronlik, lätt skarp smak som skiljer sig från spenatens. I pannan vissnar de nästan genast, så lägg i dem allra sist. Då behåller de sin friska karaktär och grädden blir varken tung eller fadd. Färsk ängssyra finns ofta att få tag på under våren och försommaren, men utbudet varierar mellan butiker och säsonger.
Varsam pochering håller laxen saftig och ger såsen utrymme att ta plats. Vattnet behöver inte koka kraftigt: små bubblor längs kanten räcker. Om det kokar ordentligt rör sig fiskbitarna hela tiden och kan bli torra på utsidan innan mitten är klar. Den exakta tiden beror på hur tjocka bitarna är; kontrollera efter åtta minuter om fiskköttet lätt faller isär i flagor och inte längre är genomskinligt i mitten. En vid panna gör det lättare att lägga bitarna bredvid varandra.
Till såsen får schalottenlök och vitt vin först koka ihop, så att vinsmaken koncentreras och grädden inte blir vattnig. Låt sedan grädden sjuda försiktigt tills den tjocknar lite, men tillsätt ängssyran först när pannan är av värmen eller står på mycket låg värme. Om såsen kokar länge blir den mindre frisk. Använd ett torrt vitt vin som du också skulle servera till maten. Om du inte vill använda vin kan du ta samma mängd fiskbuljong; då blir såsen något mildare och mindre skarp.
Färsk ängssyra är avgörande här. Om du inte får tag på den fungerar en blandning av babyspenat och en liten skvätt citronsaft som ett praktiskt alternativ, även om såsen då saknar ängssyrans särskilda, gröna skärpa. Tillsätt citron lite i taget och smaka av innan du tar mer. Servera med kokt småpotatis, som suger upp gräddsåsen fint, eller med ångade späda grönsaker som sparris eller haricots verts. Ställ snabbt in resterna i en lufttät behållare i kylen och ät dem inom två dagar. Värm fisk och sås försiktigt utan att låta såsen koka.