OM DET HÄR RECEPTETDärför blir blomkålsklyftor så goda när de rostas ordentligt
Blomkål får en helt annan karaktär i en het ugn än när den kokas: snittytorna blir mörkt gyllenbruna och smakar lätt nötigt, medan mitten förblir mjuk och saftig. Skär blomkålen i sex klyftor och låt en bit av stammen sitta kvar så att buketterna håller ihop. Klyftor är mer praktiska här än en hel blomkål: de tillagas jämnare och har större yta som kommer i direkt kontakt med plåten.
Såsen ger svalka och syra som kontrast till de rostade kanterna. Tahini, som görs av sesamfrön, ger en krämig, lätt bitter bas; citronsaft piggar upp den. Persilja och koriander ger en tydligt grön smak. Rör ner kallt vatten lite i taget: tahini kan först bli tjockare, men blir sedan slät och lätt att skeda. Använd bara persilja om du inte tycker om koriander. En liten vitlöksklyfta ger sting, men behöver inte vara större än vad som anges.
Kikärterna tillför ytterligare en rostad komponent. Torka dem noga efter att du hällt av dem och sprid ut dem på plåten; fukt gör det svårare att få dem knapriga. De tillagas snabbare än blomkålen, så lägg till dem senare. Granatäppelkärnorna är inte bara dekoration: deras saftiga, friska syrlighet bryter av mot såsens krämighet och kikärternas torra krispighet. När granatäpplen inte är i säsong kan du utesluta dem eller ersätta dem med små tärningar av ett fast äpple för en annan, men lika frisk, smaknyans.
Servera blomkålen varm eller rumstempererad på ett fat, med såsen under eller ovanpå. Då kan alla vid bordet själva ta för sig av de gyllenbruna bitarna. Rätten passar som en förrätt att dela på, men också som en del av en måltid med tunnbröd, ris eller andra grönsaksrätter. Förvara rester övertäckta i kylskåp inom två timmar och ät dem inom tre till fyra dagar. Förvara helst såsen och blomkålen var för sig; värm blomkålen i en ugn på 180 °C tills den är genomvarm. Kikärterna förlorar då en del av sin krispighet.