OM DET HÄR RECEPTETKrispiga kanter, grön sambal
Sambal hijau betyder bokstavligen grön sambal, men innehållet varierar från kök till kök. Här är grön chili och schalottenlök basen; lite belacan ger djup och lime håller smaken frisk. Belacan är en fermenterad räkpasta med tydlig doft och salt umami. Om du rostar en liten mängd snabbt först blir smaken mildare och det blir lättare att blanda in den i sambalen. Använd en mortel för en grov blandning med synlig struktur, eller en liten matberedare för en jämnare pasta.
Valet av chili avgör hur mycket hetta du får på bordet. Långa gröna chilifrukter ger mycket smak och är oftast mildare än rawit eller bird’s-eye-chili. Om du vill ha en hetare sambal kan du tillsätta lite av den senare sorten; ta bort fröfästena om du vill ha en mildare variant. Belacan ger en karaktäristisk smak, men om du inte hittar någon kan du utesluta den och smaksätta sambalen med en liten skvätt fisksås. Det ger sälta och umami, men är ingen exakt ersättning.
Fast potatis är ett bra val eftersom den håller formen efter kokning. Koka den precis mjuk och låt den ånga av ordentligt: blöt potatis steks mindre jämnt och kan börja ångas i pannan i stället för att få färg. Stek den sedan gyllenbrun i ett generöst lager olja och se till att det finns tillräckligt med plats för att vända bitarna. Vänd ner sambalen först mot slutet. Då får den mjuka insidan smak, samtidigt som den stekta utsidan slipper ligga länge i en fuktig sås.
Servera potatisen med vitt ris och sval gurka. Det neutrala riset dämpar hettan och tar upp sambalen som blir över; gurkan ger en frisk och saftig kontrast. Du kan servera haricots verts till, men håll mängden måttlig så att potatisen förblir huvudnumret. Täck över resterna och ställ dem i kylskåpet inom två timmar. Ät dem inom tre dagar. Värm dem försiktigt i en stekpanna; då blir potatisen varm igen, även om kanterna inte blir lika krispiga som direkt efter stekningen.