OM DET HÄR RECEPTETBrynta kanter och fräsch balans
Den här lunchen handlar om kontraster. Svampen blir mustig när den steks och får ett fast, saftigt tuggmotstånd; rå kål bidrar med krispighet. Majstortillor är mjuka och har en tydlig smak av majs. Såsen binder ihop allt: yoghurt ger fräschör, tahini en nötig, lätt bitter ton, och koriander och lime gör helheten pigg. Lite chiliolja tillför hetta utan att ta över de andra smakerna.
Svamp består till stor del av vatten. Om du lägger i för mycket på en gång i stekpannan kyls den ner, och svampen släpper vätska innan den hinner få färg. Stek den därför i små omgångar i en rymlig, ordentligt het panna och ge den tid att brynas. Ostronskivling kan du riva i strimlor; kastanjechampinjoner skär du i skivor. Båda passar bra, och du kan också blanda dem. Använd en neutral olja som lämpar sig för stekning på hög temperatur.
Majstortillor är oftast mindre och något stadigare än vetetortillor. Värm dem hastigt i en torr stekpanna så att de blir mjuka och får fram mer av sin arom. Håll dem sedan täckta med en ren kökshandduk medan du gör klart resten. Om de är svåra att hitta går det bra att använda små vetetortillor i stället, även om smaken av majs då går förlorad. Du kan utesluta tahinin, men då blir såsen mindre krämig och nötig; rör i så fall ihop lite extra yoghurt och limesaft.
Kål och svamp finns att få tag på året runt, så den här rätten passar alla årstider. På hösten är det ofta lättare att hitta olika lokala svampsorter, men vanliga kastanjechampinjoner fungerar året om. Servera tortillorna direkt, medan svampen fortfarande är varm och kålen krispig. Om ni är flera kan du ställa fram allt var för sig så att alla får fylla sina egna tortillas. Förvara eventuella rester av svamp och sås separat, övertäckta i kylskåpet, och ät dem inom två dagar. Värm svampen ordentligt och fyll tortillorna precis före servering.